PARTAGAS PETIT CORONAS ESPECIALES

[salberto]

Denna gång blir det en PARTAGAS… Kungen bland havannacigarrerna. Petit Coronas Especiales från sent 70-tal i allra vackraste gulbruna cellofan. Boxen är stämplad ”HECHO EN CUBA” och CLARO.

skåp 084.JPG (211.58 KiB) Viewed 2710 times

Jag avlägsnar det vackra cellofanet och möter en något tjockare Petit Coronas Especiales än jag hade förväntat mig. Täckbladet verkar skört och rustikt och cigarren ger ett smått mosigt intryck, speciellt foten verkar lite svampig. Ser inte mycket ut för världen. Tänker att den nog inte har förvarats så bra under de approximativt 30 år den har levat.
Den luktar däremot mycket gott, kubansk aromatisk sötma och lite häststall, men bara lite, lite…Torrdragningen smakar också oväntat gott med smörig sötma, rena vintagearomer. Inte minsta antydan till källarlukt, eller andra oönskade odörer som kan komma i samband med dålig förvaring och långvarig överfukt.

skåp 086.JPG (249.39 KiB) Viewed 2710 times

Tändningen fungerar alldeles utmärkt och draget är mycket bra, men åt det lättare hållet. Den är lite bittert höig inledningsvis, inte alls som min föreställning om smakprofilen hos en Partagas. Höigheten försvinner emellertid snabbt, (som tur är). Det jag tydligast märker, är en god bitter och aningen söt karaktär som följer hela rökningen - Pomerans och färskt apelsinskal. Röken är tjockt, intensivt, gulaktigt stålgrå. Mycket god rökvolym. Däremot brinner den lite ojämnt, dock ingen tendens till att slockna. Aromatiska, brända, trätoner ackompanjerar bitterheten.
Cigarren är i grunden mild, men mycket smakrik och efter 10 minuter dyker smörig kräm upp och börjar balansera de bittra och lite stickiga smakerna. Cigarren skiftar i karaktär hela tiden. Intressant…
Den börjar allteftersom att bli lite fylligare och starkare, dock inte nikotinstark. Det är snarare en intensitet och styrka i smakerna, eterisk pregnans, nu också kombinerad med ”flytande”vintagesmör, eller gräddig mjukost. Man känner igen den där karakteristiska komplexa vintagesmörigheten. Branden har lite successivt också blivit påtagligt bättre.
Med sin intensiva, komplexa och balanserade smakrikedom är den så olik nutidens lättillgängliga och lättrökta ”fetingar” som något kan vara.
En tredjedel kvar och cigarren är ljuvlig! Tappar lite ord och njuter bara. Trodde inte att den skulle bli så här bra efter den första anblicken. Måndagskvällen är snart sluts och det är dags att lägga sig.
//salberto

skåp 083.JPG (168.27 KiB) Viewed 2709 times

[Ouch]

<infoga suck-smiley här>

Damn, vad det lät intressant, Sal! Det är mystiskt vilka smaker som kan utveckla sig i vintagecigarrer. Ibland blir det inte vad man förväntar sig!

Tack för ännu en mycket trevlig och aptitretande recension!