In the beginning...

[Ouch]

Jag tänker på hur det var när jag började röka cigarr. Det var inte så väldigt länge sedan eftersom jag började för bara tre år sedan. Jag insåg snart att det fanns väldigt många cigarrer att beta av innan man kunde få ett grepp om smaker och kvalitet. Jag lusläste rekommendationer, beställde, rökte och lärde mig vartefter vilka som jag tyckte om och vilka som inte var något vidare. En av mina ambitioner var att hitta en cigarr som var både billig och god, någonting att späda ut de godare (och dyrare) cigarrerna med. Drösavis med Honduran Factory Corojos, Old Fashioned Chico Cameroon, Flor de Oliva Original, Consuegra och andra mer okända väldigt billiga cigarrer landade hemmavid och förtärdes av eld. De flesta tröttnade jag på, en del fungerade ok (Flor de Oliva Original t ex) men en sak framstod klarare och klarare - de här cigarrerna var inte vad jag sökte. Jag ville ju att varje cigarr skulle ge mig en upplevelse, inte en sämre ersättning för en upplevelse. Närhelst jag skulle välja ut en cigarr så uppstod samma dilemma - skall jag röka en god cigarr eller en billig cigarr? Till slut föll valet nästan undantagslöst på goda cigarrer och har gjort så sedan dess. Sensmoralen - det finns inga genvägar till den perfekta röken eller smakar det så kostar det! Det här är i all ödmjukhet min egen resa - andra kan mycket väl känna annorlunda - men jag har gett upp hoppet om att hitta kombinationen av god smak och billigt pris.

[COJ]

Jag håller med om det mesta utom möjligen slutklämmen i sensmoralen.

Jag är av den bestämda åsikten att det finns en snålväg förbi dyringarna, inom rimliga gränser eller som Amerikanerna säger " you cant polish a turd", och snålvägen heter i min värld lagring...och åter lagring.

Men det viktigaste du skriver, så som jag tolkar det, är att man gillar cigarrerna man röker och där kan vi inte vara mer överrens...röka nått bara för att det var billigt sker aldrig längre i min värld...

Sen vad man gillar kan ju variera kraftigt...och här finns inget rätt eller fel.

[Ouch]

Det var skönt att du kommenterade mitt lite provocerande inlägg, COJ! Jag var lite ängslig att jag råkat ut för en "talande tystnad" eftersom ingen hade något att säga om detta.

Det finns ju så många faktorer (visst är lagring en av de viktigaste, jag håller med dig) som bestämmer vad som är en bra cigarr, ofta väldigt personligt upplevda, så det räcker till en separat och lång diskussion. Som jag sade är det här min egen uppfattning efter ganska mycket trial and error, men jag menade inte att dissa någon annans smak. Det här gäller för mig, punkt.

Som jag ser det är en av huvudpunkterna i mina tankar; vad är det var och en söker i sitt cigarrrökande? För mig är det att röka det bästa jag vet så ofta jag kan och det har lett mig till insikten att "det finns inga genvägar till det perfekta ljudet" ...

Eftersom jag dumt nog inte ställde någon fråga i mitt första inlägg kanske det är lämpligt att göra det nu. Vad är det viktigaste för dig i ditt cigarrökande?

[Bukfaçon]

Jag var lite ängslig att jag råkat ut för en "talande tystnad" eftersom ingen hade något att säga om detta.

Ingen fara Ouch. Mitt dröjsmål med svar berodde enbart på att jag behövde grunna på formuleringarna lite. Detta är ju en intressant fråga och kräver lite tankemöda innan svar. Ibland kan forumdiskussioner bli mer glättiga varför snabbare svar är möjliga.

Jag betraktar cigarrer ungefär som vin. Det finns lantviner och bordsviner och det finns dyra viner från "appellationsområden". Eftersom jag jobbat en period på Systembolaget så har jag lärt mig att det finns bra och prisvärda enkla viner och det finns bra och svindyra viner. OCH det finns plats för alla inom ramen för en normalkonsumtion. Så är det också med cigarrer i "min" värld. Jag har lärt mig några prisbilliga cigarrer som jag tycker om och som jag är nöjd med att njuta till vardags, och sedan så har vi de stora märkena som jag puffar på på lördagar (motsv). Och slutligen har vi superstjärnorna (Edmundo Dantes, HdM Particulares, A.F. Opus X etc.) som man suger på, på högtidsdagar & jubileer etc.

Fördelen med denna typ av "rutin" är att man aldrig behöver våndas över valen, iaf inte på Ouch beskriva sätt. (Möjligen har jag svårt att ta den allra sista i en låda/sändning, känner ibland ett behov av att lägga ned den i museidoren. )

Se'n har ju COJ en viktig poäng i det här med lagring. Nå't halvår gör de flesta enkla havannacigarrer klart mycket njutbarare. Jag tror att en del av de billigare (som JLP eller Quintero) helt enkelt röks för snabbt, för unga och/eller för fuktiga - de tre faktorerna verkar försämra smakerna avsevärt.

Däremot har jag provat en del billigare/enklare icke-kubanska märken, fr.f.a. inköpta hos Larry Lynn i några grab-bags från i höstas, och det måste jag nog säga, de kan vara påfallande dåliga. Massproducerade saker för den amerikanska marknaden. Men det får man betrakta som "läropengar"; även min smak håller på att kantra i en alltmer kubansk riktning!

Bra diskussion, hoppas fler kommer med åsikter!

B

[COJ]

Det var skönt att du kommenterade mitt lite provocerande inlägg, COJ! Jag var lite ängslig att jag råkat ut för en "talande tystnad" eftersom ingen hade något att säga om detta.

Det finns ju så många faktorer (visst är lagring en av de viktigaste, jag håller med dig) som bestämmer vad som är en bra cigarr, ofta väldigt personligt upplevda, så det räcker till en separat och lång diskussion. Som jag sade är det här min egen uppfattning efter ganska mycket trial and error, men jag menade inte att dissa någon annans smak. Det här gäller för mig, punkt.

Som jag ser det är en av huvudpunkterna i mina tankar; vad är det var och en söker i sitt cigarrrökande? För mig är det att röka det bästa jag vet så ofta jag kan och det har lett mig till insikten att "det finns inga genvägar till det perfekta ljudet" ...

Eftersom jag dumt nog inte ställde någon fråga i mitt första inlägg kanske det är lämpligt att göra det nu. Vad är det viktigaste för dig i ditt cigarrökande?

Citatet ovan leder mig osökt in på en liten berättelse om just ljud...

För många år sedan hade jag en kompis som bygde en egen stereo anläggning från grunden själv, han fick iden från någon HiFi tidning där någon skrivit en eller flera artilar i ämnet...hur som helst så gjorde han allt själv, etsade kretskort och monterade alla manikerna på det, byggde högtalar lådor..i om jag minns nått dj-t exotiskt träslag och betong...själva elementen köpte han dock...fast inte vilka som helst...de kostade en slant och var ytterst svåra att få tag på...men totalt la han ner mindre pengar än min skivspelare kostade...småslantar i sammanhanget alltså...och det lät enormt bra...men han retade sig på, enl. mina öron fullständigt ohörbart, brum från transformatorerna....lösningen skulle vara en ny soffa...enbart designad för att dölja ett STORT antal batterier som skulle laddas när inte anläggningen användes...hurvida batterisoffan såg världen ljus vet jag inte...som så många gånger i livet så skiljs vägarna och jag har ingen aning om hur det gick sen...eller vad han gör idag.

Hur som helst så vill jag med denna utläggning ha sagt att det alltid finns en väg till...minst

Nu till frågan:

SMAK, allt handlar om smak för mig när det gäller cigarrer och rökandet av desamma.

Men jag är ombytlig, det som smakar bra ena dagen duger inte alls den andra och en cigarr som är perfekt på förmiddagen är inget jag vill ha på eftermiddagen och sen vill jag ha nått annat på kvällen.

Så ser också min samling ut därefter...spretig skulle nog många beskriva den..
Jag har gjort flera ansatser att komma fram till 10 eller åtminstonde 20 olika cigarrer som kunde fylla alla mina behov...men det fungerar F-N inte...varje ansats åt det hållet har alltid lett till ett ännu spretigare innehav

Så mitt persoliga svar på frågan blir, jag röker bara det bästa...men det bästa, för mig, är mycket olika från tillfälle till tillfälle....och det finns tillfällen när en connie #123 med 5år på nacken är det bästa jag kan tänka mig...

[leffe]

Åsikter ja.

Emedan jag känner att jag mer och mer sjunker ner i "Cubaträsket", vilkas cigarrer jag aldrig röker på annat sätt än sittande i lugn och ro, inne eller ute men företrädelsevis i vindstilla läge så hoppas jag att jag aldrig fjärmar mig från min kärlek till de "enklare tingen i cigarrlivet", dvs Connies, OFCC m.m.

Jag kan inte röka en Premium stående vid grillen, på promenad eller till kaffet på en byggnadsställning främst pga tidsfaktorn men också läget.

Däremot kan jag njuta av en JR alt eller en Connie i hög grad under identiska förhållanden.

Kontentan av mina tankar är att jag i framtiden tror ( och hoppas ) att min cigarrkonsumtion kommer att bestå av ljuvliga Cubaner och mörka Seconds, var cigarr passande för var situation.

Leffe

[Johan B]

Får väl sälla mig till tidigare inlägg och redogöra för min personliga åsikt i detta...

Jag röker cigarr av enbart en enda anledning - det ger mig en njutning (och lite pyssel vid cigarrvården i humidorerna, samt tillfälle att fundera kring framtida inköp och i vissa fall social tillvaro med gelikar inom bolmandet). I bästa fall kan jag njuta en cigarr vid ett trevligt tillfälle -antingen ensam i lugn och ro eller i ett trevligt sällskap!

Visst finns det olika tillfällen som gynnas av olika cigarrstyrkor och smaker, men minsta gemensamma nämnaren för mig personligen är att jag numer aldrig röker något som jag tycker smakar illa eller mindre bra - inte ens om det är gratis! Jag vill njuta av mina garrar och då röker jag hellre en bra cigarr i stället för tio sämre, även om totalpriset är detsamma... Ungefär samma resonemang som jag har vid Whiskykonsumtion - hellre en god whiskyflaska för 800kr än fyra á 200kr!

I början av cigarrökandet (är fortfarande nybörjare efter knappt ett år) sökte jag efter många olika cigarrer, både billiga och dyrare dito från olika länder. Kontentan av detta var att jag provade många garrar som jag aldrig mer kommer att röka (iofs bra att veta vad man INTE tycker om) generell lärdom var att som så ofta: "man får vad man betalar för", dvs. det är väldigt få "lågprisgarrar" som faller mig på läppen.
De "billigaste" jag tycker om är RP vintage och Flor de Olivia och de är väl i alla fall inga budgetgarrar precis, även om de inte är jättedyra!?

Personliga smakpreferenser har riktats mer och mer mot kubaner av olika slag - helst lite smakrikare, men det finns tillfällen där de mildare garrarna passar utmärkt! Dessutom finns det ju fina icke-kubaner också men då är vi oftast uppe i "premiumsegmentet" med t ex Aschton VSG och OpusX mm..

Nåväl för att sammanfatta det hela: Jag tycker livet är för kort för dåliga cigarrer (viner och Whisky etc. - dåliga fruntimmer är en annan femma... ), jag lägger hellre till en slant och får något gott vid få tillfällen än att konsumera mediokra rökverk i mängd dagligen!

Mina femtio öre i debatten...

Mvh
Johan B

[COJ]

När jag läser igenom denna tråden så finner jag att jag skulle vilja djupare diskutera en del saker...men känner samtidigt att hur noga jag än försöker formulera det så finns det en stor risk att någon skulle kunna ta illa upp...

Och det vill jag absolut inte...jag tror att vissa saker och/eller ämnen bättre lämpar sig för diskutioner öga mot öga...då tonfall och kroppsspråk går förlorat på ett forum...hur många smilies man än använder...
För jag är en vänlig jävel...OCH HÖR SEN

[Daniel P]

Sa någon teknikmotståndare ? Inte det? okej då...

Förstår precis vad du menar COJ, vi spar det isf till herftillfälle.

[Ouch]

Jag håller med, spara och lagra till annat tillfälle.

[Martin Nilsson]

Efter att ha skummat igenom traaden känner jag ett ohejdat begär att sprida min intellektuella gödsel för eder. Jag började vid späd aalder att paa fredagarna aaka bil med min morfar till en lanthandel där gottis alltid inhandlades - baade till mig och min morfar ehuru hans gottis bestod av en laada enklare cigarrer och den förste röktes alltid i bilen hem. Vid 17 aars aalder rullade jag regelbundet hatt paa "Svarta Pannan" i Helsingborg och där rökte den svartklädda och vänstervridna kultureliten cigaretter som om den yttersta dagen var kommen. Efter en tid med ögonont och vidrigt osande paa väg hem blev jag en fredagseftermiddag ilsken och tänkte ska jag ända utstaa rök saa ska det fanimig lukta gott , refererande till de vackra minnena efter cigarrbilturer med min morfar. Saaledes handlades tvaa Danemann i tub och paa aftonen när allehanda brokiga kverulanter blaaste rök i det som jag uppfattade min riktning, togs 1a cigarren fram och tuttades paa. Vilket helvetes liv det blev paa alla som fann att jag med cigarren symboliserade kapitalet. Dock, envis som den aasna jag är, satte jag efteraat fyr paa ytterligare en, lätt förvaanad av att jag inte laag ock kräkte för det hade man ju hört saa mycket om. Detta kom naturligtvis av att jag inte inhalerade, men hindrade mig inte fraan att förnöjsamt se effekterna av när bekanta som ville smaka, utan tvekan drog asdjupa halsbloss sedan stod och klöktes utanför.

Sedan har utvecklingen gaatt fraan danska skitcigarrer, billigare nicaraguaner, jamaicaner, dominikaner till de fantastiska kubanerna. Jag kan fortfarande med behaallning estimera en god Ashton VSG, Opusx, Padron et cetera, men faktum kvarstaar, kubansk smak blir det aldrig och det är denna jag dessvärre har blivit fullständigt saald paa. Av naagon outgrundlig anledning smakar en fint rullat AT/TO eller andra handrullade toscani riktigt gott och är enligt mitt förmenande de enda som kommer i närheten av kubansk "smak". Av den anledningen begriper jag Ouchs kommentarer och anmärkningar fullständigt.

Mina tankar i detta,

Martin

[Bukfaçon]

Det känns som om det vore en bra plats att i denna tråd ställa frågan varför ordet/fenomenet "prisvärdhet" undviks av så många på alla de olika fora som finns i cigarrsverige.

Det känns ibland som om det kan ha förekommit någon slags större diskussion på gamla Cigarrprat om detta, men innan jag började läsa och deltaga.

Själv tycker jag att det är en utmärkt måttstock - både på spånken & cigarrer!

B

[COJ]

Det känns som om det vore en bra plats att i denna tråd ställa frågan varför ordet/fenomenet "prisvärdhet" undviks av så många på alla de olika fora som finns i cigarrsverige.

Det känns ibland som om det kan ha förekommit någon slags större diskussion på gamla Cigarrprat om detta, men innan jag började läsa och deltaga.

Själv tycker jag att det är en utmärkt måttstock - både på spånken & cigarrer!

B

JO, det var en diskussion som jag faktiskt helt eller till stora delar lyckades hålla mig utanför...
som gick lite överstyr...och med många hårda ord i

Jag personligen tycker väl att ordet är något mindre bra...då det kan tolkas så olika...allt från "dåligt/tveksammt, men billigt" till "dyrt, men värt det för mig"

[Ouch]

JO, det var en diskussion som jag faktiskt helt eller till stora delar lyckades hålla mig utanför...
som gick lite överstyr...och med många hårda ord i

Jag personligen tycker väl att ordet är något mindre bra...då det kan tolkas så olika...allt från "dåligt/tveksammt, men billigt" till "dyrt, men värt det för mig"

Ja, ordet prisvärt har utan tvekan satt avtryck i vår lokala subkultur!

Martin, din smak har helt klart gått åt samma håll som min och det är alltid roligt att hitta fränder och likatänkande.

[Bukfaçon]

Jag personligen tycker väl att ordet är något mindre bra...då det kan tolkas så olika...allt från "dåligt/tveksammt, men billigt" till "dyrt, men värt det för mig"

Visst är det som så, ordet prisvärdhet är en smula subjektivt. Man kan ju bara använda sin egen, inre, måttstock.

Däremot tycker jag nog inte att något som är prisvärt kan vara dåligt, en vara som är prisvärd är per definition bra, men satt i relation till vad den kostar. Är den dålig är den ej prisvärd, ens om man får den gratis.

B

[COJ]

Jag personligen tycker väl att ordet är något mindre bra...då det kan tolkas så olika...allt från "dåligt/tveksammt, men billigt" till "dyrt, men värt det för mig"

Visst är det som så, ordet prisvärdhet är en smula subjektivt. Man kan ju bara använda sin egen, inre, måttstock.

Däremot tycker jag nog inte att något som är prisvärt kan vara dåligt, en vara som är prisvärd är per definition bra, men satt i relation till vad den kostar. Är den dålig är den ej prisvärd, ens om man får den gratis.

B

Det var väl här ungefär det starta sist...så jag ämnar droppa ämnet...om du inte misstycker

[Daniel P]

*Backar också*

[Bukfaçon]

Åh f*n - ett veritabelt minfält tydligen! Nåja, jag skall inte framhärda.

En annan intressant observation, i denna tråd, men även på de andra forumen, är att många verkar efterhand mer och mer sätta havannacigarrer före alla andra typer. Vad tror ni det beror på? Passar kubasmaken oss svenskar eller? Redan det gamla svenska tobaksmonopolet hade ju icke föraktliga mängder havannatobak i sin mest populära produkter, på den tiden det begav sig.

B

[Daniel P]

Jag tycker också mycket om kubanska cigarrer, men därmed inte sagt av mig än att det är "slutstation" för min del (även om det lutar mycket åt det hållet numer... )
Det verkar iaf som att det är ett resultat av lång tids kämpande med kvalitét mm. Varför vi gillar "smaken" (eller smaktypen) är för mig också en gåta, har ställt mig frågan själv flera gånger vad det är som speciellt och varför väldigt få andra "lyckas" få fram liknande smaker. Har inte kommit fram till något dock

[leffe]

Nu dödar jag officiellt debatten om innebörden av ordet "prisvärd"!

Detta ord betyder: En person vilken du blir av i hans/hennes hem, bjuden på en snus !

BASTA , EMM alltså

Leffe