Smålands CigarrSällskap (SmCS) • För Cigarren i Småland

Bolivar No3 Tubos Vintage (ålder okänd) Placeras 125/14 mm (34) 2009-03-18

Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte puffat någon No3 Tubos förut, samt att mina referensramar öht ännu är förhållandevis små. När man dessutom läser de förtrollande ordet vintage på tuben, försätts man säkerligen både medvetet och omedvetet i ett tillstånd som påverkar en provning subjektivt. Intressant är att både den relativt kraftiga stalldoften och styrkan skulle nog vid en blindprovning, för min del, pekat på relativ ungdom….



Försiktigt öppnades tuben och cigarren kunde få komma ut i luften. Tyvärr hade tuben fått ett bar bucklor som avspeglade sig i en spricka i inslaget, men det antog jag inte skulle påverka puffningen, och som väl var visade sig det rätt. En härlig mörk coloradobrun färg stod vackert mot Bolivargördeln som var av den äldre sort som är så mycket trevligare utseendemässigt än dagens. Doften innehöll en förhållandevis påtaglig söt stallton med tanke på ålder(?). Torrdraget kändes perfekt, och spetsen lämnade lite angenäm sötsälta på läppen. Det kändes helt rätt att tända upp.



Starten var pepprig och jordig, men eftersom spred sig en krämig, smörig sötma och dämpade pepprigheten. En behaglig arom av kanel och nejlika letade sig in i näsan. Vitpeppar i grädde, milda exotiska trätoner men med karaktär, krämig men kraftig jord och aning läder. Mycket kraft och potens! Smakerna blir svårare att urskilja, då de växer ihop i en underbar smakcombo, med en liten kittlande sötma i bakgrunden.



Mot mitten kändes det att smaklökarna skulle få en rejäl omgång av denna lilla Bolivar. Även nikotinstyrkan kändes ordentlig. Munfullhetskänslan var maximal med en tjock gulbrunaktig rök. När så mittenpartiet la till en efterlängtad sötma, blev det perfekta närapå över”jordiskt”. Smaklökarna kräver försiktiga puffar för att inte utmattas fullständigt.



Sista biten var jorden och kraften överväldigande och smaklökarna skulle snartnog vara utslagna. Bakom näven med jord fanns dock fantastiska smaker av trä, kryddor, läder och rostat kaffe, men nu kunde inte gommen klara mer, så det var tur att den inte var längre.



Vilken kraft i en så pass gammal cigarr(?). Blenderna måtte ha varit bra mycket kraftigare förr, och man anar ju vilken bomb denna torde varit i ung ålder. Detta var nog vad min gom maximalt tål för tillfället.



Wagnermannen

Mycket trevlig review av en lysande cigarr. Åldern är 70-tal. Det kan man inte tro, va?
//salberto

salberto wrote:Mycket trevlig review av en lysande cigarr. Åldern är 70-tal. Det kan man inte tro, va?
//salberto

Nej, verkligen inte med den kraften och potensen. Kan tublagringen göra att utvecklingen går lite långsammare, därav den tydliga stalldoften?
Stort tack för en upplevelse i världsklass

Wagnermannen

Vattnas, vattnas, vattnas i munnen... Underbar recension Wagnermannen! Vad är väl en enkel RASS i jämförelse... Jo, den gjorde min kväll efter honungsglacerat revbensspjäll! Honung kommer ju från ljung, liksom RASSens baston

Magnus (Gävle) wrote:Vattnas, vattnas, vattnas i munnen... Underbar recension Wagnermannen! Vad är väl en enkel RASS i jämförelse... Jo, den gjorde min kväll efter honungsglacerat revbensspjäll! Honung kommer ju från ljung, liksom RASSens baston

Mmmm, RASS! Gjorde debut på en cab för några kvällar sedan, och det hette duga de me
Ska bli kul att ses imorgon!
Wagnermannen

Härlig recension!

Man blir ofta överraskad över hur potenta vintage cigarrer är. Till och med marcas som Diplomaticos har otroligt mycket smak trots att de är 30 år gamla. Jag gissar att just tubos klarar långtidslagring extra bra.

Henrik G wrote:Härlig recension!

Man blir ofta överraskad över hur potenta vintage cigarrer är. Till och med marcas som Diplomaticos har otroligt mycket smak trots att de är 30 år gamla. Jag gissar att just tubos klarar långtidslagring extra bra.

Tackar
Men man undrar ju även om blenden måste ha varit mycket potentare redan från start än hur de är idag - för styrkan kan väl inte öka - eller. Vet att jag sett diskussioner om jus det, men vem har tydliga smakminnen från färska cigarrer från 70-talet och kan ge info om det?

Wagnermannen

Jag tror ju att det har med tobaken att göra. Sen görs kanske blenden för att passa sällanköparen som vill ha en rökbar cigarr direkt.

Att cigarrer kan få en starkare smak med åren skriver ju MRN om. Det beror säkert på avancerade kemiska processer.

Ett stort tack för den fina recensionen!

De däringa Bolivar Tubos No. 3 är jämra goda och är de vintagecigarrer jag tyckt bäst om. En tacksamhetens tanke går till MK som låtit mig testa!

Tubförvaringen spelar säkert stor roll för åldrandeprocessen. Det finns ju mycket ideer om förvaringens betydelse men inte så mycket klara fakta. Syrets roll i processen tror jag är den viktigaste faktorn eftersom syre är ett så reaktivt ämne, men samtidigt behöver ju fukt och temperatur vara inom gynnsamma gränser. Min tanke är att cigarrerna i tub också undviker snabba svängningar i temp och fukt något bättre än cigarrer i lådor vilket kan ge dem en edge i kvaliteten, kanske...

Jag tror att just den här blenden i kombination med tubosförvaringen, "wine-in-the-bottle" effekten som man brukar tala om, gör den här cigarren så speciell. Många andra cigarrer behåller inte intensiteten så tydligt som denna. Har tex rökt några BPC från 70-talet som har påverkats betydligt mer till det milda och subtila slaget. Det här med att de blir "starkare", som MRN talar lite grann om, har jag funderat en del på och ju mer jag funderar desto osäkrare blir jag. Man måste definiera styrka för det första. Jag brukar hellre prata om det lite mer vaga "pregnans", som kan betyda lite av varje, framförallt att vissa smakelement blir tydligare. Alltså cigarren blir ju inte EMM starkare än vad den var från början. Stark kan ju har innebära nikotinstyrka, som jag rent logiskt har svårt att förstå kan bli starkare. Styrka kan, som jag ser på saken, också innebära fränhet, en stark smak i munnen, som ofta finns hos omogna cigarrer. Denna egenskap blir ju inte heller "starkare", med åren. Stark tanninsmak. Stark pepparsmak mm. Ingen av dessa egenskaper blir starkare med åren EMM.
Det som kännetecknar förändringen till Vintage, i mitt huvud, är förändringen av träkaraktären. Träet i cigarren smakar mer och annorlunda i många gamla cigarrer. Den kan i en del cigarrer upplevas som starkare och cigarren kan därvidlag upplevas som pregnantare eller mer koncentrerad, än tidigare. Rätt ofta kan jag känna ett tydligt "pepparstick" i näsan på gamla garrar, men jag får för mig att det snarare handlar om en "överdos" av aromatisk/eterisk/kryddig kvalitet hos den vintagecigarren.
Svårt som f-n, det här, men det är lite som jag uppfattar förändringen av styrkan.
//salberto

Nikotinet försvinner ju med åren. Just beskan i nikotinet tror jag är starkt förknippat med smaken av vitpeppar. När den försvinner framträder andra mer aromatiska smaker som genom åren får chansen att också utvecklas och på så sätt får man en starkare smak, eller en större munfullhet. Jag tror också att smakerna gifter sig på ett annat sätt och man får en mer total smakupplevelse som också ger "illusionen" av större, starkare smak.

Jämför med en indisk rätt stark som attan av chili. Plocka bort chilin så kommer kryddor som kanel, bockhornsklöver, spiskummin etc fram och man upplever att rätten smakar mer fastän chilistyrkan försvunnit.

Mycket intressant, jag tror Salberto och Henrik G nog är inne på rätt spår

Personligen förknippar jag inte nikotinstyrkan med beskheten hos färska cigarrer. Några av mina starkaste garrar är långtifrån beska (jag kunde t ex inte röka upp min Partagas Lonsdales igår kväll...då hade jag gått omkull av nikotinchock!). Jag håller mera på att beskheten har sitt ursprung i ammoniakhalten hos cigarren.

Det är inte otroligt att det är mer ammoniak. Tycker ändå det känns som något försvinner i vintage garrar som gör att andra smaker framträder, kanske en kombination av båda dessa.

Jag håller helt med dig om att det försvinner något, Henrik. Det är bara det att jag aldrig fått något begrepp om hur nikotinet bidrar till smaken. Ingen gemensam nämnare hos nikotinstarka cigarrer, så att säga. För den delen är det en j-a tur att vissa smaker lämnar plats för andra. Om inte så skulle många garrar smaka alldeles för kärvt alldeles för länge.

Jag har smakat rent nikotin en gång och det hade det där stinget på tungan som jag associerar med vitpepparsmaken i cigarr.

Hur fick du tag på rent nikotin?

Jag lovar inga olagligheter. Får berätta mer en annan gång.

Har inte tänkt mig att nikotinet skulle ha en cigarspecifik smak, men nog är det så att de flesta riktiga nikotinbomber jag har rökt, har varit väldigt pepparstarka.
Känns som om detta är ett område för COJ.
Skulle vilja ha COJs synpunkt!
//salberto

salberto wrote:Har inte tänkt mig att nikotinet skulle ha en cigarspecifik smak, men nog är det så att de flesta riktiga nikotinbomber jag har rökt, har varit väldigt pepparstarka.
Känns som om detta är ett område för COJ.
Skulle vilja ha COJs synpunkt!
//salberto

Instämmer!